Psykologen: Så hanterar du som förälder jobbiga händelser i vardagen

Artikeln är ett annonssamarbete med Rädda Barnen

För barn kan ett smärtsamt tandläkarbesök vara nästan lika traumatiskt som en bilolycka. Erica Mattelin, psykolog på Rädda Barnen, tipsar om fem verktyg från krishantering som funkar även i andra svåra situationer.

Vad är en svår händelse och hur kan barn påverkas? Ladda ned handboken som bygger på forskning och Rädda Barnens erfarenheter av att möta och behandla barn som upplevt svåra händelser här.

− Det är mycket som påverkar hur ett barn reagerar på jobbiga eller traumatiska händelser. Ett besvärligt sjukhusbesök eller att bli vittne till en bilolycka kan ge samma psykiska symptom som att utsättas för fysiskt våld. Vissa saker sitter i väldigt länge, medan man efter andra händelser undrar varför barnet inte reagerar starkare. Därför är det viktigt för föräldrarna att komma ihåg att inte lägga någon värdering i reaktionen, säger Erica Mattelin.

En av de viktigaste punkterna för Erica och hennes kollegor är att inte försöka värdera en upplevelse utifrån hur den borde kännas för barnet.

Många föräldrar undrar hur man ska göra i vardagen för att hantera en jobbig upplevelse, oavsett om det gäller att komma bort från föräldrarna en längre stund i affären eller att vara med om en cykelolycka. Erica Mattelin använder sig av en punktlista från vad som brukar kallas psykologisk första hjälpen, som tas i bruk efter krissituationer.

1. För barnet i säkerhet och lugna det

Rekommendationen att säkerställa barnets säkerhet kommer från situationer som krig eller naturkatastrofer. Men det handlar också om att känna sig trygg i vardagen.

− Om barnet reagerar kraftigt på en situation kan det vara bra att ta sig till en trygg plats, säger Erica Mattelin. Det kan hända att man bevittnar en olycka på motorvägen och bestämmer sig för att åka hem lite tidigare än man tänkt. Eller ta en fikapaus på vägen för att direkt kunna ventilera eventuella oroskänslor. Det viktiga är att göra något som är välbekant och tryggt för barnet.

2. Var saklig med vad som har hänt

Vad som lugnar ett barn kan röra upp känslor hos ett annat. Men den genomgående filosofin i Rädda Barnens arbete är att det är mer lugnande att sakligt förklara en jobbig händelse än att vara tyst.

Erica Mattelin tar terrorattacken på Drottninggatan i Stockholm som exempel, en situation där skolor och föräldrar famlade efter att göra rätt.

− Många föräldrar försöker skydda barnen från information, men om det blir för tyst är det inte heller bra. Barn snappar upp väldigt mycket ändå, så ibland kan det vara bättre att förekomma eventuella rykten eller bilder genom att vara öppen med vad som har hänt. Då kan barnet också ställa sina frågor i lugn och ro. Men nyheterna behöver inte stå på hela tiden i bakgrunden.

Erica upplever ofta att föräldrar vill att de ska komma och prata med barnen.

− Ibland tror de att man måste vara psykolog för att prata om jobbiga saker, men kunskap som kommer från föräldrarna är absolut bäst. Vi vill gärna stärka föräldrarna och pratar hellre med dem så att de kan bli bättre på att kommunicera med sina barn.

3. Stärk barnets förmåga

Upplevelsen av traumatiska händelser bottnar ofta i en känsla av bristande kontroll. Olika barn har olika lösningsstrategier, och det är viktigt att vara lyhörd som förälder.

− Ibland kan barnet behöva ett avslut för att gå vidare och återfå den förlorade kontrollen. Ifall sjukhusbesöket med sprutsticket blev obehagligt kanske barnet vill gå tillbaka till sköterskan för att berätta det. Problemlösningarna ser helt olika ut, men lyssna ordentligt på vad barnet behöver och försök hjälpa till i mesta möjliga mån.

4. Stärk kollektivets förmåga

När det händer något traumatiskt i ett lag eller en skolklass finns extra stor anledning att gå samman för att stärka kollektivets förmåga till återhämtning.

− Att låta gruppen arbeta tillsammans är en väldigt viktig del i att komma vidare, säger Erica Mattelin. Det ser man inte minst i katastrofdrabbade områden där hela byar arbetar för att bygga upp samhället eller skolan igen. Både föräldrar och barn mår bra av det.

5. Signalera hopp

Oavsett vilken typ händelse det är som föranleder ett trauma, kan det vara viktigt att ingjuta hopp och försöka närma sig det jobbiga från ett annat håll – ofta på ett lekfullt sätt.

− Den mest grundläggande reaktionen när man varit med om något svårt är förstås att vilja undvika situationen i framtiden. Men till slut måste man ändå ta en spruta eller gå till tandläkaren. Då får man hjälpa barnet genom att ta små steg framåt innan motståndet att undvika situationen går för långt.

Erica Mattelin menar att det viktiga är att ha en plan för hur man ska närma sig det svåra eller läskiga i lagom takt.

− Börjar barnet utveckla sjukhusskräck kan ni ta bussen dit bara för att köpa en glass i kiosken. Eller ringa tandläkaren och be att få komma på ett extrabesök utan krav, kanske hos en annan person. Det är viktigt att få bort obehagskänslorna, men det måste ske i barnets egen takt.

Vad är en svår händelse och hur kan barn påverkas? Ladda ned handboken som bygger på forskning och Rädda Barnens erfarenheter av att möta och behandla barn som upplevt svåra händelser här.

Artikeln är ett annonssamarbete med Rädda Barnen

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Information om hur vi använder dina personuppgifter och om dina rättigheter finns på vår hemsida

LOADING..