Hej fina!

Mina dagar de senaste veckorna, eller ja det börjar bli månader snart tror jag är så himla upp och ner.

Mina lyckliga stunder så är jag sådär lycklig att jag nästan svävar och känner mig alldeles bubblig. Mina sorgsna stunder undrar jag vad livets mening egentligen är. Eller ja, meningen vet jag ju. Herregud så mycket härligt livet har att ge mig. Men varför är det så kort? Har man turen att leva länge, så är det ändå så kort tid på jorden.

Jag måste bli lite mer sams med åldrandet och att livet har ett slut. Men alltså det är sjukt svårt. Jag är verkligen rädd. Livrädd!

Ännu mer nu då den liksom är i min närhet. Här men ändå inte och ingen vet. Det ska jag jobba på, min rädsla för att åldras och att livet har ett slut. För jag kommer ju liksom inte undan. Ingen gör det.

Jag har lärt mig så mycket om livet. På kort tid. Än en gång har mina prioriteringar, tankar och drömmar omvärderats. Jag vet ännu tydligare vad som är viktigt för mig. Även om jag är ganska skör och kanske inte kvalar in som världens härligaste mamma, fru och vän just exakt nu. Men jag kommer igen.

Allt blir så påtagligt när någon man älskar blir sjuk.

Min lilla pappa kommer nog aldrig mer hem igen. Så är det.

Att ena stunden amma min bebis, för att sedan i andra försöka få i min pappa några klunkar mjölk. Alltså nej hjärtat går ju sönder och hela situationen känns bara så oändligt sorglig. Samtidigt som jag befinner mig i bebislyckan och en plats i livet som jag är väldigt tillfreds med. Men jag antar att det är så. Livet har sin gång. Sorger och lycka finns där, samtidigt.

Ok, nog om det. Tänkte bara uppdatera lite om läget och livet.

Nu ska jag duka fram lite kvällsfika till barnen. Vi har en så mysig tradition. När Carlos är iväg och tränar så myser vi med clementiner, saffransbullar, smörgåsar och mjölk. Gamla avsnitt av julkalendern till. Trots att magarna nog är ganska mätta efter middagen. Men kvällsfika är ju oemotståndligt mysigt eller hur?

Köpte första hyacinterna och ställde på köksbordet. Krukan är så söt och vintrig. Köpte ett gäng på loppis i somras och tycker att jag ser sådana lite nu och då för några tior på sin höjd. Helt klart prisvärda och lite extra fina nu till jul.

puss

Julia

  1. Instämmer i ovanstående, tack tack tack för att du delar med dig av både ytligt och djupt! Kanske är det så att om man är en grubblande känslomänniska, så behöver man det där andra som kontrast.. vad vet jag 🙂 Min morfar gick bort förra veckan, hastigt, och lämnade lilla mormor kvar. Så mycket funderingar kring liv och död, men samtidigt så mycket vardagligt stök som det blir med två små barn. Lillebror är ju nästan lika gammal som Juno tror jag så det är full fart framåt. Hoppas din pappa får må bättre, och stor kram till dig!

    1. Julia skriver:

      Åh jag beklagar. Stackars lilla mormor alltså vilken enorm sorg 🙁 Kramar!

  2. Evelina skriver:

    Sååå fint skrivet… all styrka till dig ❤️. Men så mycket igenkänning i det du skriver… det är så mycket av de tankar jag också bär, som jag burit länge och som tillslut blir FÖR länge, FÖR mycket… som också gjort att jag hamnat i situationer och tvingats fatta beslut som jag ALDRIG trodde att jag skulle behöva vara i/fundera runt… svårt, livet är svårt i all sin underbarhet och fantastiskhet… Men på något sätt, en tröst att läsa att även andra grunnar och brottas med samma saker som man själv… så, TACK snälla du för att du delar dina tankar, det gör att jag känner mig mer mänsklig – att jag kanske kan leva lite mera… och oftare… oerhört fint ❤️

    1. Julia skriver:

      Tack för att du delar med dig. Det är sannerligen inte enkelt att leva alla gånger men som du säger, det är en tröst att ta del av att vi alla är just mänskliga och att vi alla bär på våra egna sorger. Sköt om dig! Kram

  3. Anna skriver:

    Hej Julia
    Jag känner så igen mig i det du skriver. Vi är i samma ålder och i samma fas i livet. Min pappa fick cancer och dog för tre år sen och i samband med hans sjukdom fick jag av och till sån dödsångest. Livet är så skört och det är så smärtsamt att tänka på vissa stunder. När våra älskade föräldrar försvinner från oss kommer döden så smärtsamt nära. När pappa hade dött gick det inte en enda dag utan att jag tänkte på att jag kanske skulle bli sjuk och dö från mina flickor… Jag är ju generationen näst på tur. Men de tankarna har bleknat och nu finns bara saknaden efter pappa kvar.
    Många kramar från Anna

    1. Julia skriver:

      Tack Anna för att du delar med dig. Beklagar verkligen din förlust. KRAM

  4. Frida skriver:

    Psalm 37:29 apropå vår tid på jorden…se vad Bibeln egentligen säger…”bo för evigt på den…”

    Appropå din pappa
    Uppenbarelseboken 21:4

    Jag tror på det som står i Bibeln… att den här jorden inte kommer försvinna… att vi ska få leva på den för evigt… men under helt andra omständigheter som det stod i uppenbarelseboken.
    Du behöver inte publicera detta…det blir nog lite knasigt..hihi..men precis som du har jag oxå känt en oro kring framtiden och alla sjukdomar… men jag hittade svar i Bibeln när jag började studera med jehovas vittnen. Men alla kan ju självklart inte tro på samma…
    Men när jag såg vad som verkligen står i Bibeln… inte vad prästerna har lärt ut… så kände jag ett lugn för framtiden och en stor lättnad i att Gud inte är en grym gud som bara tillåter allt hemskt…och rycker upp människor till himlen… att barn som dör skulle upp till gud för han ville ha en till ängel…det känns så grymt…
    han har en plan och han bara väntar på att sätta igång. Jag vill ju precissom du få leva här på jorden… den är ju fantastisk! Här finns allt vi behöver! Tyvärr har människor låtit sin ondska förstöra den…
    Jw.org

    Ha det så gott och lycka till med din pappa och all din oro…
    / Frida

    1. Julia skriver:

      Tack Frida för din omtanke. Kram

  5. Hej Julia!
    Livets märkliga skiftningar. Lycka och sorg samtidigt. Förstår att det är tufft med din pappa!
    Så mysigt du ordnar hemma hos er inför jul!
    Hos oss har nya julstjärnor fått komma upp i vår tillbyggnad, hyacinter och några snitt amaryllis inhandlades igår. Lyxigt!
    Önskar dig och familjen en fin första advent!
    Kram Anna i Skåne

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

LOADING..