Tack för all omtanke, värme och kärlek. Ser fram emot att få överrösta er med härlig höstpepp och daglig inspiration här hos mig. För man kan inte ha finare bloggläsare än såhär. Ni är fantastiska!
Men jag är inte där riktigt ännu.
Dagarna spenderas hos pappa. Jag delar upp tiden. Lite pappa, lite barnen, lite bara jag…Allt är som i ett töcken och jag har aldrig upplevt en mer förlamande trötthet än såhär i hela mitt liv.
Att pappas händer ännu är varma och hans andetag regelbundna är status idag. Såhär 2 veckor och två dagar helt utan näring och vätska.
Aldrig har jag lärt mig så mycket som nu. Om livet. Om hur jag vill leva. Känner mig skörast i världen samtidigt som jag har en styrka i mig som bär mig fram dag efter dag.
Häromdagen tog jag en paus från alltsammans ju. Minns inte om jag nämnde det… Stannade hemma. Kopplade bort och insåg ganska kvickt att jisses vi har vardag väldigt snart. Belle börjar skolan. Juno ska skolas in. Klickade hem en hög med kläder och fick feeling för att göra höstfint här hemma. Så det blev ett himla klickande av både kläder och lite inredning.
Så kom äntligen igår en av grejerna jag köpte. Ett absolut ljuvligt vintageskåp i jugendstil till vårt kök. Ni ska få se mer av den sen. Men ni får ett hum i alla fall.
Vad tycks? Och dahlian är alldeles egenodlad. Det gick vägen minsann med de där torra små knölarna som jag började vårda så ömt i våras. Dahlialyckan är gjord!
Mina nätter är ju i stort sett sömnlösa så jag passar på att ha små projekt att pyssla med. Och under natten som var så skurade jag ur skåpet och fyllde det med älskat porslin. Allt som inte är älskat åkte ner i kartonger som jag idag körde iväg till Bästa Binge. Finns väl få saker som är så tillfredsställande som att köra ordentlig rensarrace på sensommaren.
puss
Julia
